Andningssystemet

Här kan du läsa om andningssystemet och om förändringar eller sjukdomar i andningssystemet

Introduktion

Andningssystemets huvudsakliga uppgift är att förse kroppens celler med syre och att avlägsna koldioxid. Celler producerar ständigt energi som är livsnödvändig och den produktionen kräver oavbruten tillgång till syre, O2. Minskar tillgången eller om den helt upphör så tar cellerna skada och i värsta fall dör. Hjärnans celler är extra känsliga och kan ta skada redan 2 minuter efter att syrebrist uppstått. När cellerna fått syre och tillverkat energi, så bildas koldioxid CO2. Koldioxiden behöver ta sig ut från kroppen via lungorna och vår utandning. Om utandningen försvåras eller upphör så rubbas kroppens normala pH-balans. Då kan cellerna och deras omgivande miljö bli sur (pH-värdet minskar), vilket kan leda till sämre funktion och cellskador.

Luft som andas in behöver renas, fuktas och värmas under transport mot lungorna. Det sker med hjälp av den slemhinna som bekläder insidan på luftvägarna. Den består dels av körtlar som producerar slem och dels av flimmerhår, cilier. Slemmet gör att partiklar och mikroorganismer fastnar och flimmerhåren (cilierna) som är i ständig rörelse, hjälper till att transportera bort slemmet. Slemhinnan är rik på blodkärl vilket gör att luften värms upp under sin färd mot lungorna. Luften mättas också av vattenånga under sin färd vilket gör att den luft som når lungorna är både uppvärmd och fuktig.

Övre luftvägarna

Näshåla, munhåla, bihålor och svalg

Luften som vi andas in och ut passerar vår näsa via näsborrarna eller genom munhålan. Näsan delas in i två "rum" och separeras genom en näsvägg som består av brosk och benvävnad. I näshålans yttre väggar finns öppningar till bihålorna. Näshålan övergår sedan i svalgets övre del. Där finns en öppning på var sida som kallas för örontrumpeterna. De förbinder svalget med mellanörat. Näshålans "golv" utgörs av både den hårda gommen, såväl som den mjuka gommen. Mjuka gommens nedåtgående del kallas för gomsegel och där finns en tappformad vävnad, gomspenen. Luft kan också andas in och ut via munhålan. I bakre delen av munhålan finns vårt svalg. På vardera sida av svalget finns tonsiller, halsmandlar. De är endel av kroppens immunförsvar och kan vid en infektion svullna och försvåra för luften att passera. Det gör att vi kan behöva andas via vår mun istället för näsan. Nedre delen av svalget övergår till matstrupen och struphuvudet. Struphuvudets ingång skyddas av struplocket som är en skedformad broskskiva beklädd i slemhinna. Struplocket ska se till att täcka de nedre luftvägarna när vi t.ex. sväljer mat och skydda luftstrupen när vi t.ex. får uppkastningar från mag- och tarmkanalen.

Nedre luftvägarna

Struphuvud, luftstrupe och luftrören

När luften passerat de övre luftvägarna så går det in i de nedre luftvägarna som börjar med struphuvudet. Det är rörformat och ca 6 cm långt. Framsidan skyddas av en större broskskiva, sköldbrosket eller adamsäpplet. Nedanför sköldbrosket finns ringbrosket. I det här området finns också stämbanden. Luftstrupen börjar straxt nedanför struphuvudet. Luftstrupen är rörformat och ca 10-12 cm långt och har en diameter på ca 2 cm. Luftstrupen består av 20 hästskoformade broskringar som stabiliserar luftstrupen. Det är den främre delen av broskringen som förhindrar att luftstrupen faller ihop. I läge med bröstbenets övre del så övergår luftstrupen i två huvudbronker som går in i varsin lunga via lungporten. Den högra huvudbronken är rakare och större än den vänstra. Främmande föremål som kommer in i luftvägarna hamnar därför oftast i den högra lungan. Väl i lungorna förgrenar sig sedan huvudbronkerna in i allt mindre grenar. bronkernas broskbeklädnad avtar successivt och i de minsta grenarna, bronkiolerna så finns det inget brosk i väggarna, det gör att de kan falla samman. Bronkiolerna ansluter sig sedan till lungblåsorna (alveolerna). Det är här som själva gasutbytet mellan syre och koldioxid sker. Alveolerna är omslutna av kapillärer (minsta blodkärlen). Gasutbytet mellan luften och blodet sker genom kapillärväggen.

Källa:

Den här sidan saknar källhänvisning.

Sidan senast uppdaterad: 2023-03-17