Arbetsmiljö

Här kan du läsa om arbetsmiljö

Introduktion

Världshälsoorganisationen, WHO definierar arbetsmiljö som "..en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen". Arbetsmiljö kan därför sägas vara allt som påverkar dig på jobbet.

Arbetsmiljölagen (AML)

Arbetsmiljölag (1977:1160), innehåller de grundläggande reglerna som gäller för arbetsmiljön. Den gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning (1 kap 2§ AML). Syftet med lagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap. 1§ AML). Lagen tar med andra ord inte bara sikte på att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, utan även på arbetets innehåll. Arbetsmiljön ska ge ett positivt utbyte i form av ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling.  

Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Denne ska vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Utgångspunkten ska var att allt som är farligt ska ändras eller bytas ut så att risken tas bort (3 kap. 2§ AML). Det betyder att risker som inte helt kan undanröjas istället ska åtgärdas så att risken minskas. Arbetsgivaren och arbetstagare ska samverka om de åtgärder som behöver vidtas för att kravet på en god arbetsmiljö ska uppfyllas (3 kap. 1 a§ AML). 

Arbetsgivaren har skyldighet att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten. Arbetsgivaren har även skyldighet att kartlägga risker och utreda ohälsa och olycksfall samt vidta de åtgärder som kartläggningen ger anledning till. Arbetsmiljön ska dessutom i den utsträckning som verksamheten kräver dokumenteras och handlingsplaner ska upprättas (3 kap. 2 a§ AML). Grundtanken bakom bestämmelsen är att arbetsgivaren måste säkerställa att verksamheten i alla avseenden drivs så att skyldigheterna enligt arbetsmiljölagen uppfylls. Dokumentationen tjänar till att underlätta arbetsgivarens systematiska miljöarbete samt arbetstagarnas och skyddsombudens deltagande i detta. 

Skyddsombud ska finnas på arbetsställen med minst fem arbetstagare. Även på mindre arbetsställen ska skyddsombud utses om det behövs. Skyddsombudet utses i första hand av den eller de lokala fackliga organisationerna som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren (6 kap. 2§ AML). Skyddsombudet företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. De ska bland annat delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser och arbetsmetoder och av ny arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren har skyldighet att underrätta skyddsombudet om viktiga förändringar i arbetsmiljön (6 kap. 4§ AML). Skyddsombudet har rätt att läsa de handlingar och få de upplysningar i övrigt som är av betydelse för uppdraget (6 kap. 6§ AML). 

Om ett skyddsombud anser att det finns brister i arbetsmiljön kan ombudet begära åtgärder från arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska snabbt lämna ett besked i frågan. Om inget tillfredställande besked kommer inom skälig tid kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och begära ett föreläggande eller förbud (6 kap. 6 a§ AML). Arbetsmiljöverkets beslut på en sådan begäran ska vara skriftlig oavsett utgång. Är en part missnöjd med beslutet kan det överklagas till förvaltningsdomstol (9 kap. 2§ AML).

Om ett arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, kan ett skyddsombud avbryta arbetet (6 kap. 7§ 1st AML). Det handlar om fall som är förenade med överhängande fara om arbetet tillåts fortsätta fram tills Arbetsmiljöverket hunnit ta ställning i frågan. Om det är nödvändig utifrån skyddssynpunkt får ombudet dessutom avbryta ett arbete som en anställd utför ensam, utan att faran är omedelbart överhängande (6 kap. 7§ 2st AML). Förutsättningen i båda fallen är att skyddsombudet inte genast kan få problemet löst genom att vända sig till arbetsgivaren eller dennes representant. Skyddsombud har även rätt att stoppa arbete om arbetsgivaren inte rättar sig efter ett förbud som utfärdats av Arbetsmiljöverket, förutsatt att förbudet vunnit laga kraft eller att det finns beslut om att det gäller direkt (6 kap. 7§ 3st AML). Alla skyddsombud har dessutom rätt att avbryta arbetet inom sitt skyddsområde, även om det finns något annat skyddsombud som har en annan åsikt.

Källa: 

• SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Arbetsmarknadsdepartementet ARM
  

Checklistor och metoder för risker i arbetsmiljön

Belastningsergonomi

Patient Transfer Assessment Instrument, PTAI. Denna checklista hjälper till att bedöma arbetstagarnas belastning vid personförflyttning.

TilThermometer. Denna riskbedömningsmetod värderar de arbetsmoment som kan orsaka riskfylld fysisk belastning vid personförflyttningar och hjälp med att ta på kompressionsstrumpor.

MAPO-metoden. Denna riskbedömingsmetod bedömer risken vid förflyttning av vårdtagare i olika situationer. Den tar hänsyn till organisatoriska aspekter, värderar antalet personförflyttningar som utförs av vårdpersonal och fokuserar mycket på arbetsutrustning kopplad till respektive personförflyttning.  

DINO-metoden. Denna metod bedömer om vårdpersonalens arbetsteknik för personförflyttning är säker eller inte. Den utgår från 16 frågor som är kategoriserade i förberedelse, genomförande av personförflyttning och resultat. Svaren räknas samman i ett poängsystem som ger en indikation på om arbetet med personförflyttningar sker säkert eller inte.

HEMPA-metoden. Denna metod är främst baserat på observationer utförda vid arbetsplatser där personförflyttningar sker regelbundet. Metoden ger en summering och kan ge stöd för att avgöra om det finns en låg, måttlig eller hög risk för vårdpersonal att få belastningsbesvär. Den tar bland annat hänsyn till organisatoriska aspekter, arbetsutrustning och omgivningsfaktorer. Den värderar också vårdtagarens grad av beroende och behov av stöd vid personförflyttningar.

Hot och våld

Arbetsmiljöverkets checklista för hot och våld. Denna checklista innehåller exempel på frågor som kan ställas vid undersökning av riskerna för hot och våld i arbetsmiljön. Frågorna utgår från Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. 

Kemiska ämnen

Arbetsmiljöverkets checklista för kemiska ämnen. Denna checklista innehåller exempel på frågor som kan ställas vid undersökning av riskerna för kemiska ämnen i arbetsmiljön.

Smittämnen

Arbetsmiljöverkets checklista för smittrisker. Denna checklista innehåller exempel på frågor som kan ställas vid undersökning av riskerna för smittrisker i arbetsmiljön.

Arbetstidsförläggning

Hur arbetstiden är förlagd (planerad) utgör en riskfaktor för ohälsa bland arbetstagare. Det gäller särskilt för arbetstagare som arbetar skift, natt, mycket övertid, har delade turer eller som arbetar långa arbetspass samt för arbetstagare som har mycket varierande tider och arbetsplatser. Inom vård och omsorg måste dock arbete förläggas (planeras) på tider som innebär risk för ohälsa. Då är det viktigt att det finns tid och möjlighet till återhämtning både under arbetspasset och mellan arbetspassen. 

Nattskift. För arbetstagare som arbetar ensamma på natten är det särskilt viktigt med tid för återhämtning eftersom trötthet kan påverka säkerheten. På kvällen sjunker vår aktivitetsnivå vilket kan påverka vår prestationsförmåga liksom förmåga att arbeta på ett säkert sätt. Om det är möjligt bör mindre krävande och mindre riskfyllda arbetsuppgifter planeras till natten. 

Arbetsskift. För arbetstagare som arbetar i skift så visar forskning att skiftarbete framåt är bättre för hälsan dvs förmiddagspass, eftermiddagspass och sist nattpass innan ledighet. 

Tips vid nattarbete

Nedan följer några förslag på åtgärder vid nattarbete:

• Ät bra och behåll normal måltidsrytm. 
• Prioritera sömnen och sov i mörkt, tyst och kallt sovrum. 
• Undvik dagsljus efter nattpasset (använd solglasögon). 
• Minska på eller undvik alkohol. 
• Motionera och testa avslappningstekniker.