Celler och vävnader

Här kan du läsa om cellen, vävnader och cellsjukdomar

Introduktion

Celler är kroppens minsta beståndsdel och vår kropp är uppbyggd av miljarder celler. Det finns många olika celltyper som alla har olika uppgifter t.ex. nervceller, hjärtmuskelceller och benceller. Större ansamlingar av celler med likartad funktion och struktur kallas för vävnader. Flera olika vävnader bildar sedan det vi kallar för organ t.ex. njurar, hjärna och hjärta.

Celler är i grunden uppbyggda på likartat sätt men kan ha olika utseenden och uppgifter. De flesta celler innehåller en cellkärna med arvsmassa, DNA och flera olika organeller (cellens organ). Cellens insida åtskiljs från den yttre miljön genom ett cellmembran (cellens hud). Inne i cellen finns en vätska, intracellulärvätska som innehåller olika ämnen och organellerna.

Cellens uppbyggnad

Organeller

Som beskrevs i introduktions texten så kan vi säga att organeller är cellens organ. De är små specialiserade cellstrukturer med specifika uppgifter t.ex. att förpacka fetter, skapa energi eller bygga proteiner. Nedan beskrivs några vanliga organeller.

Cellmembran

Är cellens "hud" det avskiljer och skyddar cellens inre från dess omgivning. Cellmembranet är uppbyggt av fetter (kolesterol och fosfolipider). Det tillåter små ämnen att transporteras in och ut från cellen såsom syrgas, hormoner, fettlösliga ämnen och koldioxid. Vattenlösliga ämnen såsom glukos, kalium och natrium behöver däremot transporteras genom cellmembranet på annat sätt och det gör de genom specifika öppningar uppbyggda av proteiner. På cellmembranet finns också receptorer som passar för specifika ämnen t.ex. insulin. Cellmembranet släpper därför inte in vilket ämne som helst utan för att kunna komma in och ut ur cellen krävs en specifik öppning. Den yttre ytan av cellmembranet är till stor del täckt av glykokalyx. Det fungerar delvis som cellens identifiering. På så vis kan kroppens immunsystem känna igen kroppens egna celler. Har cellen felaktig glykokalyx uppfattar kroppens immunsystem cellen som en främmande inkräktare t.ex. som ett virus och angrips därför. Det är också glykokalyxen på dina röda blodkroppsceller som avgör vilken blodgrupp du tillhör.

Intracellulärvätska (ICV)

Tar vi oss förbi cellmmbranet och in i cellen möts vi av den intracelluläravätskan. Det är lösningsmedel för cellens alla olika ämnen och organeller. Vätskan består främst av vatten, joner (kalium) och proteinmolekyler men innehåller även droppar av kemiska ämnen som t.ex. fetter och glykogen.

Cellkärna

Finns i de flesta celler. I cellkärnan finns det genetiska materialet DNA (deoxiribonukleinsyra), som innehåller ca 22 tusen olika gener. Varje gen kodar normalt sett för ett vitt protein. Utifrån generna skapas de proteiner som är nödvändiga för cellens överlevnad. Det är även i cellkärnan som celldelningen startar. Vid delning struktureras och organiseras de lösa DNA-trådarna i kromosomer.

Mitokondrier

Är cellens kraftverk. Här skapas energi som cellen använder för sitt specifika arbete. Energi skapas av näring och syre. Kolhydrater, fett och proteiner är energigivande näringsämnen och bryts ner tillsammans med syre och bildar då något som kallas för ATP. Det är en energiform som cellerna använder för sitt arbete. Det är viktigt att cellerna har konstant tillgång till syre. Vid brist på syre kan cellerna endast tillverka en liten mängd energi under kort tid. Endel celler är extra känsliga för syrebrist t.ex. nervceller. De överlever endast några minuter utan syre. En cell kan innehålla olika många mitokondrier och är beroende av hur mycket energi cellens uppgifter kräver. Hjärtmuskelceller behöver t.ex. skapa energi för att kunna kontrahera hjärtat och nervcellen behöver energi för att kunna skicka nervimpulser, båda celletyperna har därför hög energiomsättning och innehåller därför många mitokondrier. I samband med den cellulära energiomsättningen, metabolismen så bildas värmeenergi. Det är den energin som ger oss kroppsvärme (kroppstemperaturen).

Ribosomer

Ansvarar för cellens proteinbildning, proteinsyntesen. En ritning för ett specifikt protein fraktas från cellkärnan till ribosomen. I ribosomen fogas de aktuella aminosyrorna samman till det specifika proteinet.

Endoplasmatiskt retikel (ER)

Är ett nätverk av tunt veckade membran och ansvarar för transport inne i cellen. I membranen transporteras olika substanser som t.ex. lipider och nytillverkade proteiner. I muskelceller finns här en stor mängd kalcium som är viktigt för muskelkontraktionen.

Golgiaapparaten

Här sorteras, paketerar och transporteras nytillverkat protein från ribosomerna. Proteiner förpackas i små blåsor och transporteras sedan inom cellen eller ut ur cellen. Det kan t.ex. handla om insulin som tillverkats i bukspottkörtelceller som behöver transporteras ut till blodbanan.

Lyosomer

Har till uppgift att städa upp dvs bryta nr gamla utslitna organeller eller mikroorganismer som invaderat cellen. Den inre miljön i lyosomrna har mycket låg surhetsgrad, pH, jämfört med resten av cellens inre miljö. De enzymer som är aktiva i lyosomerna kräver ett lågt pH för att kunna aktiveras. Vid cellskada kan lyosomernas enzymer läcka ut. Den skadade cellen bryter då ner sig själv. Lyosomer finns i stor mängd i t.ex. immunförsvarsceller.

Vävnader

En större ansamling av celler med likartad funktion och struktur

Kroppens vävnader delas in i fyra grundvävnader* ; epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad.

* I viss litteratur delas det in i fem grundvävnader, då inräknas flytande vävnad dvs lymfan och blodet.

Epitelvävnad

Är bestående av epitelceller som täcker både inre och yttre ytor samt bygger upp körtlar. Epitel som täcker ytor har till uppgift att skydda och att reglera transport av ämnen mellan omgivningen och kroppens inre miljö. Epitelceller kan också registrera olika känselstimuli. Hudens yttre skikt bildas av en typ av epitelceller. Den slemhinna som täcker våra inre ytor bildas av en annan typ av epitelceller. Insidor på blod- och lymfkärl är också beklädda med epitelceller, det kallas endotel. Epitelceller är starkt sammanfogade eftersom de ständigt utsätts för mekanisk och kemisk påverkan, de måste även kunna dela sig ofta för att skapa nya celler. Egenskap att kunna dela sig ofta ökar risken för cancerutveckling.

Vanliga epitelvävnader är; skivepitel (finns bl.a. i blodkärl, lungornas alveoler och lungsäcken), kubisk epitelvävnad (finns bl.a. i bronkerna) och flerskiktad epitelvävad (finns bl.a. i huden och i olika körtlar).

Stödjevävnad

Kallas ibland för bindvävnad och delas in i fyra huvudgrupper: benvävnad, broskvävnad, fibrös bindvävnad och fettvävnad. De olika stödjevävnaderna har många olika uppgifter men är huvudsakligen delaktiga i att skydda, stödja, knyta samman och förankra de olika delarna av kroppen.

Benvävnad är uppbyggd av benceller. Det finns tre typer av benceller. Osteoblaster (bildar benvävnad), osteklaster (bryter ner benvävnaden) och osteocyter (mogna osteblaster, deltar i benvävnadens ämnesomsättning). Benvävnad finns framförallt i skelett och det ger oss stöd och stadga, men skyddar även våra organ som t.ex. hjärnan.

Broskvävnad finns i bl.a. brosket mellan lederna, i ytternäsan, i struplocket, i diskerna och mellan koterna. Broskvävnad saknar blodkärl.

Fibrös bindväv binder ihop vävnader och organ. De utgör ledband runt våra leder.

Fettvävnad består i huvudsak av fettceller. Fungerar som stötdämpning och isolering för våra organ och kroppsdelar.

Muskelvävnad

Är rika på blodkärl så att musklerna får syresatt blod. Muskelceller ligger i buntar av muskelfibrer, det gör det möjligt för muskeln att dra ihop sig, kontrahera. Det finns tre former av muskelvävnad: skelettmuskelvävnad, hjärtmuskelvävnad och glatt muskelvävnad. Gemensamt för dem är att de kan förkorta sin längd annars skiljer de sig åt på många sätt.

Skelettmuskelvävnad är tvärstrimmig och uppbyggd av muskelceller som är viljestyrda. De finns utanpå skelettet. Rörelse hos skelettdelar skapas av att skelettmuskelvävnad kontraheras.

Hjärtmuskelvävnad är tvärstrimmig och består av korta hjärtmuskelceller som fäster via mekaniska förbindelser (tredimensionellt muskelfibernät - underlättar impulsspridning till hjärtat). Hjärtmuskelceller är inte styrda av viljan utan står under kontroll av det autonoma nervsystemet. Hjärtmuskelceller kan inte nybildas, döda celler ersätts därför av bindväv. Hjärtslag orsakas av att hjärtmuskelceller kontraheras.

Glatt muskelvävnad har inte ett tvärstrimmigt utseende. Kan inte styras med viljan utan fungerar automatiskt utan att vi behöver tänka på det. Glatt muskelvävnad finns i väggarna hos våra inre håliga organ som t.ex. urinblåsa, blodkärlens muskelväggar, i tarmar och magsäcken, luftvägar och livmoder. När den glatta muskulaturen kotraheras minskar diametern i organens hålighet, lumen.

Nervvävnad

Består av nervceller (neuron och gliaceller), Nervcellen består av nervcellskropp, soma, md ett antal utskott (dendriter och axon). Dendriter för information in till somat och axonet för information ut från somat. Gliaceller finns runtomkring nervcellerna och har till uppgift att stödja dem, tillföra näring samt isolera nervcellerna från varandra. Nervvävnad finns i hjärnan, förlängda märgen, ryggmärgen och i de perifera nervbanor som finns i kroppens olika delar.

Källa:

Den här sidan saknar källhänvisning.

Sidan senast uppdaterad: 2023-03-17

Cancersjukdomar

Sidan är under uppbyggnad

Sidan senast uppdaterad: 2023-04-01