Hud & hinnor

Här kan du läsa om hud och hinnor samt hudförändringar och sjukdomar

Introduktion

Vår kropp består av olika typer av hinnor. Endel hinnor täcker kroppens yttre yta medan andra klär insidan av kroppens håligheter. Hinnor byggs upp av epitelceller och/eller bindväv. De olika hinnornas tjocklek beror på vilken påfrestning de utsätts för. Den största hinnan på vår kropp är huden. Förutom huden har vi slemhinnor, gemensamt för både hud och slemhinnor är att de står i kontakt med vår omgivande miljö. Vi har också hinnor i kroppen som inte står i kontakt med omgivande miljö och det är de serösa och synnoviala hinnorna.

Huden

Kallas också för cutis eller derma

Är vårt största organsystem och den täcker kroppens yttre yta. Huden byggs upp av flera olika vävnader såsom nervvävnad, flytande vävnad (blod), epitelvävnad, bindvävnad och specifika hudceller. Huden ska skydda underliggande vävnad från mekanisk och kemisk påverkan, mikroorganismer, strålning, osmotisk inverkan och mot kyla och värme. För att göra det krävs det att hudens celler kan dela sig snabbt och ersätta skadade celler. Hudcellerna måste också sitta tätt sammanfogade för att förhindra att molekyler och vatten tränger in eller ut genom huden. De ska vara hårda för att skapa en skyddande yta. I huden finns talg- och svettkörtlar som producerar talg och svett det håller huden mjuk och bidrar till värmereglering och skyddet mot mikroorganismer. Bland hudcellerna finns också immunförsvarsceller, makrofager som ska fagocytera (äta upp) oönskade mikroorganismer. Huden består också av nerv- och sinnesceller som ska reagera på allt från lätt beröring till smärtsamma stimuli. Även temperatur och kontakt med kemiska ämnen registreras. All stimulin förmedlas till det centrala nervsystemet för bearbetning.

Huden bidrar förutom att fungera som skydd, till kroppens temperaturreglering, överskottsvärme från kroppen kan avges genom att öka blodtillförseln till huden, genom att minska blodtillförseln till huden kan kroppen på motsvarande sätt spara värme. Även svettkörtlarna medverkar i temperaturregleringen genom att avge svett på huden, som förångas. Förutom det medverkar huden i produktion av olika ämnen. Den producerar t.ex. cytokiner och leptin. Cytokiner är delaktiga i bl.a. inflamamtionsprocessen. Leptin är ett ämne som medverkar i upplevelsen av hunger och mättnad. Ett annat ämne som produceras i huden är D3-vitamin. Det är viktigt för ett ökat kalciumupptag i tarmen och uppbyggnad av ben. Vitaminet bildas i huden från kolesterol med hjälp av solens ultravioletta strålning. Vitamin D3 omvandlas sedan i levern och njurarna för att bli aktivt. En annan viktig uppgift hos huden är att den lagrar energi. Det görs i hudens djupaste skikt, subcutis i form av fett i fettcellerna. Det är en viktig energidepå och använda i den dagliga energiomsättningen.

Hudens uppbyggnad

Huden delas in i tre huvudsakliga skikt; epidermis, dermis och subcutis

Epidermis

Detta är det yttersta lagret av huden och består av flera underlager. Det översta lagret kallas stratum corneum och består av döda hudceller som skyddar mot yttre påfrestningar och fuktförlust. Under detta finns stratum lucidum (endast närvarande på vissa områden av kroppen), stratum granulosum, stratum spinosum och det innersta lagret kallas stratum basale. I stratum basale finns celler som ständigt delar sig och producerar nya hudceller som sedan förflyttas uppåt mot ytan när de mognar.

Dermis

Detta skikt finns under epidermis och består av ett tätt nätverk av bindväv och kollagenfibrer. Dermis innehåller också blodkärl, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det ger stöd och elasticitet åt huden samt förser den med näring och syre. Dermis innehåller också olika typer av celler, som fibroblaster som producerar kollagen och elastin, vilka är viktiga för hudens struktur och flexibilitet.

Subcutis

Detta är det djupaste skiktet av huden och består huvudsakligen av fettceller. Subcutis fungerar som en isolerande kudde och lagrar energi i form av fett. Det ger också skydd mot trauma och hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Subcutis innehåller också blodkärl och nerver som sträcker sig in i dermis.

Slemhinnor

Mucosa

Är kroppens inre epitelhinnor. De klär ytor inne i kroppen som t.ex. mun, svalg, luftvägar, mag- och tarmkanalen samt urinvägarna. Slemhinnor har till uppgift att skydda, absorbera och/eller utsöndra sekret. Slemhinnor är alltid fuktiga av något sekret. Slemhinnor har ett mycket aktivt immunförsvar som skyddar mot att främmande ämnen tar sig in i kroppen. Om slemhinnor kommer i kontakt med främmande ämnen kan det svullna upp. Främmande ämnen i luftvägarna kan därför orsaka problem med andningen.

Serösa hinnor

Är tunna dubbelskiktade hinnor som beklär kroppens slutna hålrum och organ. Mellan skikten finns vätska, serös vätska, som fungerar som smörjmedel. Det är viktigt eftersom vissa organ som t.ex. tarmar, lungor och hjärta behöver kunna utföra rörelser med så lite friktion som möjligt. Kroppens största serösa hinnor är; bukhinnan (peritoneum), lungsäcken (pleura) och hjärtsäcken (perikardium).

Synoviala hinnor

Är tunna hinnor som finns kring leder närmst ledhålan. Deras uppgift är att utsöndra ledvätska, synovialvätska. Vätskan dämpar friktion i leden och tillför näring till ledstrukturerna.

Fascia

Är en fast hinna av bindväv. Den omger bl.a. muskulatur, skelett, nerver, blod och organ. Deras uppgift är att stödja, avgränsa och skydda strukturerna som den omger. Fascia kan ligga både ytligt och djupt. Ytlig finns i den subkutana vävnaden medan den djupare fascian bl.a. omsluter nerver, blodkärl och muskler.

Källa:

Den här sidan saknar källhänvisning.

Sidan senast uppdaterad: 2023-03-17