Hudfliksskador

 Här kan du läsa om hudfliksskador


Introduktion

Hudfliksskador är sår som kan uppstå när huden separeras från det underliggande vävnadslagret på grund av mekanisk påverkan, såsom när ett förband tas bort från huden eller när huden utsätts för friktion eller skrapning. Dessa skador kan vara smärtsamma och svårläkta, särskilt hos äldre människor med tunnare och mer skör hud.

Det finns en stor okunskap om hudfliksskador inom vården. Det ses ofta som något naturligt och oundvikligt där vårdpersonal rycker på axlarna. Det är dock inte naturligt och det går att undvika genom prevention. 

Exempel på orsaker:

  • Avlägsnande av förband: När ett förband tas bort från huden kan det ibland orsaka att huden skiljer sig från det underliggande vävnadslagret.

  • Friktion: När huden gnids mot en yta kan det orsaka att huden skiljer sig från det underliggande vävnadslagret. Detta kan hända om du gnuggar huden för hårt eller om huden utsätts för friktion på grund av till exempel felaktiga kläder eller skor.

  • Skrapning: När huden skrapas eller rivs kan det orsaka att huden skiljer sig från det underliggande vävnadslagret. Detta kan hända om du faller eller skadar dig på annat sätt

  • Ålder: Har tunnare och skörare hud. 

  • Mediciner: Vissa läkemedel kan öka risken för hudfliksskador t.ex. antikoagulantia (ökar risk för blödning), SSRI (kan minska hudens elasticitet). 


Klassifikation

ISTAP skin tear klassifikationssystem är en vanligt använd klassifikation för hudfliksskador. ISTAP står för "International Skin Tear Advisory Panel" och deras klassifikationssystem fokuserar på den kliniska presentationen av hudflikar. 

Enligt ISTAP klassificeras hudfliksskador som följande:

  • Typ 1: En hel hudflik som går att repositionera (återfästa) på sårbädden eller ett linjärt sår. 
  • Typ 2: En hudflik med delvis förlorad hud som inte går att återfästa på hela sårbädden. 
  • Typ 3: Saknas hudflik och sårbädd är helt synlig. 

ISTAP klassifikationssystem är användbart för att bedöma svårighetsgraden av hudfliksskador, identifiera behoven av behandling, och underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal.


Behandling

Behandling av hudfliksskador ska när det är möjligt rikta in sig på att bevara hudfliken. Hudfliken förs då tillbaka mot sårkanterna så att hudfliken täcker så mycket som möjligt av sårbädden (sårytan). Behandlingen ska också vara skonsam mot omkringliggande hud och rikta in sig på att minimera risken för infektion samt ytterliggare skada. Om det förekommer blödning ska detta åtgärdas och nekrotisk vävnad ska avlägsnas då den ökar risken för infektion såväl som förlänger inflammation och sårläkningen. Eftersom hudfliksskador ofta uppstår pga skör hud så ska suturtejp, suturer eller agraffer undvikas. Istället används ej adhesiva förband och bör sitta minst 5-6 dagar för att inte störa sårläkningen och risken att riva upp hudfliken. När förbandet sedan avlägsnas ska det tas bort från hudflikens fäste därför kan man behöva måla en pil bredvid förbandet eller på ramen utanför sårområdet. Pilen ska inte målas på semipermiabel film då det finns risk att bryta barriären. 

Steg för steg

Förberedelser

  1. Stoppa blödning - Det är vanligt att hudfliksskador orsakar blödning. Lägg ett tryck på såret t.ex. med hjälp av en mjuk kompress. 
  2. Rengör och ev. rensa (debridera) - Gör försiktigt rent hudfliksskadan och omgivande hud med kroppstempurerat vatten. Ta bort blod, smuts och/ev. död vävnad. Torka försiktigt omgivande hud. Ta försiktigt bort koagulerat blod och stelnat blod från hudfliken. Om hudfliken finns men inte är livskraftig kan den behöva debrideras. Under debrideringen är det viktigt att se till att duglig (livskraftig) hudflik lämnas intakt och att  känslig hud är skyddad. 
  3. Repositionering av hudflik - Om hudfliken är livskraftig ska den repositioneras över sårbädden som ett skydd. Här kan hudfliken behöva återfuktas för att lättare repositionera den mot sårkanterna. 

Förband

Förband som väljs behöver vara milt vidhäftande, ha god absorptionsförmåga och kunna andas. Det behöver också vara mjukt och flexibelt och ha låg bytesfrekvens samt vara duschsäker. 

Vid typ 1

  1. Applicera sårkontaktslager - skapar en skyddande barriär och underlättar sårläkning, 
  2. Applicera sekundär absorberandeförband - samlar upp sårvätska och håller sårkontaktslagret på plats. 
  3. Applicera ett fixeringsförband - håller förbanden på plats. Vidhäftningen behöver vara snällt mot huden. 

Vid typ 2

Antingen samma som ovan eller om såret det vätskar mycket..

  1. Applicera ett skonsamt allt-i-ett skumförband - Skapar skyddande barriär, underlättar sårläkning, samlar upp vätska och är självhäftande. 

Vid typ 3

  1. Applicera ett skonsamt allt-i-ett skumförband - Skapar skyddande barriär, underlättar sårläkning, samlar upp vätska och är självhäftande. 


Förebyggande

Den här formen av skada är kostsam och innebär ett lidande för patienten/omsorgstagaren varför fokus bör ligga på prevention (förebyggande åtgärder). Evidens för hur den här formen av skada kan undvikas är sparsam och baseras främst på erfarenhet. 

Här följer några exempel på åtgärder:

  1. Identifiera personer i risk (anses som nyckelfaktor)
  2. Multidisciplinärt teamarbete
  3. Patient, närstående och vårdgivare ska involveras och utbildas
  4. Hudvänlig häfta ska användas när behov finns av detta
  5. Se över utrustning och hur denna kan orsaka skada samt hur förflyttningar sker och vilka hjälpmedel som kan användas för att göra förflyttningen skonsam
  6. Förebygga fall
  7. Använda skyddade kläder (t.ex. långärmat och knähöga strumpor)
  8. Skonsam tvätt av huden (undvik traditionell tvätt med alkalisk tvål. Tvättkräm (ph 4,5-6,5) som ej behöver sköljas av är ett alternativ till tvålfria lösningar). 
  9. Vid tvätt/bad ska huden baddas torr
  10. Användning av mjukgörande vid torr hud (enl. en studie minskade hudfliksskador med 50% vid applicering av en ph-neutral och doftfri mjukgörare på extrimiteter)
  11. Se över malnutrition (eftersom det bidrar till minskad styrka i huden)
  12. Se över läkemedel (flertal läkemedel kan påverka huden negativt)

Källa:

  • LeBlanc, K., Baranoski, S., & Christensen, D. (2011). Skin Tears: State of the Science: Consensus Statements for the Prevention, Prediction, Assessment, and Treatment of Skin Tears. Advances in Skin & Wound Care, 24(9 Suppl 1), S2–S15. doi: 10.1097/01.ASW.0000406582.16946.ae

Sidan senast uppdaterad: 2023-05-06
© 2024 UskHandboken | Alla rättigheter reserverade
Skapad med Webnode Cookies
Skapa din hemsida gratis! Denna hemsidan är skapad via Webnode. Skapa din egna gratis hemsida idag! Kom igång