Kompressionsbandagering

Här kan du läsa om kompressionsbandagering

Introduktion

Kompressionsbandagering används för att minska svullnad i benen (ödem) genom att applicera tryck på vävnaden och öka venöst återflöde. Ödem kan orsakas av flera faktorer, exempelvis åderbråck, otäta venklaffar och inaktiv vadmuskel, men även av andra tillstånd som hjärtsvikt, njursvikt eller lymfödem.

Det är viktigt att påpeka att all kompressionsbehandling ska vara ordinerad av läkare efter en ställd diagnos. Detta eftersom kompressionsbehandling inte alltid är lämplig för alla patienter och det finns vissa kontraindikationer att ta hänsyn till, såsom allvarliga artärsjukdomar, kraftig hudinfektion eller ischemi i benen.

Innan kompressionsbehandling påbörjas är det nödvändigt att säkerställa att den arteriella cirkulationen inte är påverkad. Detta kan göras genom att utföra ett ankeltrycksindex (ABI), vilket är en enkel och icke-invasiv test som mäter trycket i benens artärer.

Kompressionsbandage kan vara en effektiv behandling för att minska svullnad och förbättra blodcirkulationen i benen. Det finns olika typer av kompressionsbandage som kan användas, inklusive långsträckta- , mellanelastiska- och kortsträcka bindor. Valet av bandage beror på patientens behov och på vilken typ av ödem som ska behandlas.

Kontraindikationer

• Kritisk ischemi (kan försämra blodcirkulationen och orsaka ytterligare skada)
• Obehandlad hjärtsvikt (ökar belastning på hjärtat och försämrar tillståndet)

Referensvärden ankeltrycksindex

Ankeltrycksindex är en viktig bedömning som bör göras innan kompressionsbandagering, eftersom det kan indikera om det finns några problem med cirkulationen i benen.

• 0,9 - 1,3 --> Normalt
• 0,8 - 0,9 --> Lätt sänkt 
• 0,5 - 0,8 --> Måttligt sänkt 
• < 0,5       --> Uttalat sänkt (Kritisk ischemi)

Ankeltrycksindex, (ankel-brakialindex, ABI) är ett diagnostiskt test som används för att bedöma blodflödet i benen. Testet mäter kvoten mellan systoliskt ankelblodtryck och systoliskt armblodtryck. Systoliskt blodtryck är det högsta blodtrycket som uppmäts när hjärtat pumpar ut blod i artärerna.

För att genomföra testet, används en blodtrycksmanschett som placeras runt patientens arm och en annan manschett runt patientens ankel. Trycket mäts i båda manschetterna med hjälp av en doppler-sond. Resultaten jämförs sedan för att beräkna ABI.

Exempel på uträkning: 

Om det systoliska blodtrycket i armen är 140 mmHg och i ankeln 70 mmHg så blir ankel-armtrycksindexet 0,5 (70/140=0,5). 

Graderad kompression

Kompressionsgrad utgår från hur högt tryck kompressionen ger vid ankeln (vid vila)

Material vid benlindning

Vid kompressionsbandagering behövs

• Fuktbevarande hudkräm (t.ex. CanoDerm). Att smörja in benen innan benlindningen stärker upp huden genom återfuktning och återfettning. ​

• Elastisk tubbandage (t.ex. Danatube). Har ingen direkt funktion för en lyckad kompressionseffekt, men skapar mer komfort genom att det känns mer behagligt för patienten/omsorgstagaren och kan dessutom skydda huden. ​

• Polstervadd (t.ex. Cellona, Soffban). Ska alltid användas vid benlindning. Det skapar bättre tryckfördelning över benet, skyddar utsatta benområden och känns mer bekvämt för patienten/omsorgstagaren. ​

• Benlindor (t.ex. Comprilan-, Coban- eller Daurbinda). Finns som låg-, mellan- och högelastiska. Kan även benämnas som kort- och långssträcka. Coban är en kohesiv linda (fäster i sig själv).

• Tejp (t.ex. Micropore). Används för att t.ex. fästa pelotter och lindorna. 

Lindningsteknik

Det finns olika sätt att linda benen på

• Benen ska vara i högläge (ovan hjärthöjd) före lindning (det minskar ödemet och kompressionen blir mer effektiv), 
• Smörj eventuellt in foten och benet, 
• Klipp eventuellt tubbandage och trä på foten och benet (från tåbas till knäveck), 
• Polstra fot och ben med polstervadd (ger bättre tryckfördelning vilket minskar risken för ett för högt tryck över benutskott), 
• Håll foten i 90 graders vinkel (minskar risken för spetsfot och onödiga veck över fotrygg vilka kan ge skavsår), linda graderat, högst vid vrist och avtagande upp mot knät. Sista varvet ska inte dras åt för hårt (det kan göra att trycket blir för högt där). 

Kortsträcksbinda (lågelastiska bindor såsom Comprilan, Pütter och Rosidal K) kan sitta kvar på benen över natten (kompressionen upphör/minskar vid horisontalläge). Dessa lindor kräver aktivitet hos personen (vadmuskelpump). Lindas vanligen 1-2 ggr/vecka. Vid venös insufficiens ska två bindor användas, 8 cm runt fot och fotled och 10 cm från fotled till straxt under knät. Vid blandsår kan en binda räcka, då väljs 10 cm binda. 

Källa:

• Den här sidan saknar källhänvisning. En sida som saknar källhänvisning kan bero på att det baseras på yrkeskunskap. 

Sidan senast uppdaterad: 2024-10-14