Mikrobiologisk renhet
Begrepp inom vårdhygien vars syfte är att minimera risken för smittspridning inom vården
Introduktion
Mikrobiologisk renhet är ett begrepp inom vårdhygien som syftar till att minimera risken för spridning av infektioner och sjukdomar på sjukhus och andra vårdinrättningar. Det innebär att man arbetar aktivt för att begränsa förekomsten av mikroorganismer som kan orsaka infektioner, t.ex. genom att regelbundet rengöra ytor och utrustning samt att använda skyddsutrustning som handskar och munskydd vid vård av patienter med infektioner. Mikrobiologisk renhet kan också avse luften i vårdmiljön, där man använder tekniker som luftrenare och luftväxling för att minska risken för spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Genom att upprätthålla en hög nivå av mikrobiologisk renhet kan man minska risken för att patienter och personal smittas och förbättra vården och säkerheten för alla inblandade.
Renhetsgrader
Renheten av material eller ytor graderas utifrån tre renhetsgrader; ren, höggradigt ren och steril och utgår ifrån tre olika bearbetningssteg.
Rengöring
Rengöring är en viktig process för att mekaniskt avlägsna smuts och reducera antalet mikroorganismer från ytor. Det är en grundläggande nivå av hygienisk renhet som gör att ytan uppnår renhetsgraden "rent" och innebär att ytan ser ren ut för ögat.
Desinfektion
Desinfektion är en annan process som syftar till att reducera mängden av vegetativa bakterier, svampsporer och virus från ytor. Det innebär att man smittrenar ytan och minskar risken för spridning av smitta. Efter desinfektion uppnås renhetsgraden "höggradig ren", vilket innebär högst 1/1000 mikroorganism per produkt.
Sterilisering
Sterilisering är den mest omfattande processen för att avdöda alla mikroorganismer, inklusive sporer. Detta leder till den högsta nivån av renhet, kallad "steril renhet". Produkter som har blivit steriliserade uppnår högst 1/1000000 mikroorganism per produkt.
Bearbetningssteg / processordning
Vanligtvis utförs processerna i följande ordning: rengöring, desinfektion och sterilisering.
Detta är för att uppnå högsta möjliga renhetsgrad och minska risken för smittspridning. Först avlägsnas smuts och organiskt material genom rengöring, vilket minskar mängden mikroorganismer på ytan. Därefter används desinfektion för att reducera antalet mikroorganismer ytterligare och minska risken för smittspridning. Slutligen används sterilisering för att döda alla kvarvarande mikroorganismer, inklusive sporer.
Om sterilisering utförs utan först att rengöra och desinficera kan organiskt material fastna på ytan av utrustningen eller instrumentet, vilket kan skydda mikroorganismer från att dödas under steriliseringen. Detta kan resultera i otillräcklig sterilisering och en högre risk för smittspridning. Därför är det viktigt att följa rätt ordning för att säkerställa maximal renhetsgrad och effektiv sterilisering.
Källa:
- Forsell-Strid, Margareta (2016). Föreläsning på Biologiska yrkeshögskolan i Skara den 8 april.
Sidan är senast uppdaterad: 2023-04-26