Observationer

Här kan du läsa om hur man kan göra observationer och kontroller på ett strukturerat och metodiskt sätt

Introduktion

Det är viktigt att kunna utföra observationer och kontroller på ett strukturerat och metodiskt sätt. Utifrån observationer och kontroller kan vi sedan värdera och prioritera åtgärder vid olika fysiska och/eller psykiska tillstånd. I endel fall kan vi själva sätta in lämpliga åtgärder medan det i andra fall krävs insatser från sjuksköterska eller läkare.

c-ABCDE

Ett metodiskt och strukturerat sätt att kontrollera och observera grundläggande och livsnödvändiga kroppsfunktioner på är att använda sig av cABCDE - modellen.

C - står för Critical bleeding dvs kritisk blödning eller livshotande blödning. En stor blödning där blod pumpas ut från kroppen måste stoppas. Samtidigt som ett tryck skapas över blödningen så måste andra tillstånd också åtgärdas t.ex. fri luftväg och andning.

A - står för Airways, dvs luftvägar. Här behöver vi kontrollera att personen har fri luftväg och annars åtgärda så att personen får en fri luftväg. Har personen varit utsatt för en olycka ex. fall i trappa kan nacken behöva stabiliseras här.

B - står för Breathing dvs andning. Här behöver vi kontrollera om personen andas, bedöma andningsfrekvens och annars åtgärda det.

C - står för Circulation dvs cirkulation. Här behöver vi kontrollera symtom på cirkulationssvikt. Ta puls och blodtryck.

D- står för Disability vilket innebär vakenhetsgrad och neurologisk status. Här försöker vi bilda oss en uppfattning om hjärna och/eller nervsystemet har drabbats av en skada eller sjukdom. Vakenhetsrad kan vi bedöma med hjälp av AVPU- skala. Grovneurologi kan kontrolleras genom att be personen lyfta på armar och ben. Finns tecken på förlamning eller känselbortfall?

E - står för Exposure dvs exponering. Här letar vi efter kroppsliga förändringar. Börja vid huvud och avsluta vid tårna. Här ser vi, lyssnar och känner efter t.ex. sårskador, svullnader, färgförändringar och blåmärken.

Observationer

Vi behöver kunna observera om det sker förändringar eller försämringar av hälsotillståndet hos omsorgstagarna. Förändringar och försämringar ska rapporteras vidare till sjuksköterska eller läkare så att nödvändiga åtgärder kan vidtas.

När det inte står rätt till i kroppen signalerar den det genom olika symtom. Symtom är subjektivt och skiljer därför mellan olika individer. Det är viktigt att vi tar omsorgstagarens symtom och dennes upplevelse av sin symtom på allvar.

Vi kan observera förändringar i en persons hälsotillstånd på tre olika sätt; inspektion, auskultation och palpation.

Inspektion

Här letar vi förändringar hos personen och jämför med tidigare gjorda observationer. Det kan handla om att lyssna på personens upplevelser.

Auskultation

Här lyssnar vi med hjälp av stetoskop och observerar tecken på ljud som avviker. T.ex. avvikande ljud från hjärta, lungor eller mag- och tarmkanalen.

Palpation

Här känner vi med händer eller fingrar. T.ex. kollar vi pulsen genom palpation men det kan också vara vid smärtor från buk.

Allmänna symtom

Är inte direkt kopplade till en specifik sjukdom eller annan förändring av hälsotillståndet utan en signal på att något inte är som det ska i kroppen.

Feber

Kroppstemperaturen variera mellan olika personer och mellan olika perioder under dygnet. Kroppstemperaturen är ofta lägre på morgonen. Normal kroppstemperatur är 36-37 (kan vara 35 hos äldre). Feber räknas det som om kroppstemperaturen överstiger 38 grader alt. att kroppstemperaturen stiger med 1 grad och personen inte mår bra och känner sig sjuk. Feber kan vara ett tecken på att personen har en infektion av något slag, men kan också bero på andra sjukdomar såsom cancer, hjärtinfarkt och sjukdomar i sköldkörteln.

Trötthet

Trötthet och allmän orkeslöshet kan bero på många sjukdomar men har ofta en naturlig förklaring t.ex. dålig sömn eller fysisk-/psykisk påfrestning.

Aptitlöshet

Förlorad aptit och att inte känna hunger kan bero på sjukdom och kan resultera i viktnedgång. Det många orsaker till att en person inte har matlust och att aptitlöshet uppstår t.ex. illamående/kräkningar, förändrad lukt/smak, besvär i munhålan (muntorrhet, munsvamp, sår), besvär eller akuta tillstånd i mag- och tarmkanalen t.ex. förstoppning eller tarmvred.

Allmän sjukdomskänsla

Är en subjektiv upplevelse om att något inte är bra. Är svår att definiera. Kan bero på mycket t.ex. cancer, diabetes, infektion eller psykisk obalans.

Viktförändringar

Viktuppgång och viktnedgång som uppstår under en kort tidsperiod kan bero på olika sjukdomstillstånd. Finns det inte någon koppling till viktförändringen t.x. förändrat matintag eller förändrad fysisk aktivitetsnivå så bör viktförändringen utredas.

Illamående och kräkningar

Kan vara ett tecken på olika sjukdomar från olika organsystem. Ofta är det någon form av sjukdom i mag- och tarmsystemet t.ex. akuta buksjukdomar och matförgiftning. Men även andra sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i nervsystemet såsom hjärnskakning kan ge illamående och kräkningar.

Smärta och värk

Kan uppkomma i hela kroppen och kan vara ett viktigt symtom för olika sjukdomar. Ofta ofarliga smärtsymtom som kan behandlas med receptfri smärtlindring t.ex. paracetamol eller ibuprofen.