Rörelsesystemet

Här kan du läsa om rörelsesystemet och om förändringar eller sjukdomar i rörelseapparaten

Introduktion

Vår kropp består delvis utav ben- och muskelvävnad som tillsammans möjliggör rörelse.

Skelett

Vårt skelett består av ca 200 ben. Skelettet utgör ungefär 15% av vår kroppsvikt. Deras huvudsakliga uppgift är att stödja (skelettet utgör kroppens stomme), skydda inre organ (inre organ omsluts av skelettets delar) och medverka i skapandet av rörelser (skelettet är en hävstånd för muskulaturen).

Andra uppgifter hos skelettet är att det via sitt hålrum i benmärgen ger rum åt vävnad som bildar blodceller. Skelettet lagrar också salter (främst kalcium) och fett.

Skelett är uppbyggt av benvävnad som består av 70% oorganiska mineralsalter och kollagenfibrer. Det är mineralsalterna som gör skelettet hårt medan kollagenfibrerna ger benvävnaden dess drag- och böjhållfasthet. Bnvävnad delas in i kompakt och porös benvävnad. Kompakt benvävnad har hög hållfasthet medan porös benvävnad har lägre. Benvävnad är levande och omvandlas ständigt. Det är tre olika celltyper som skapar benvävnad; osteoblaster (ansvarar för benets mineralisering), osteocyter (är mogna benceller) och osteklaster (ansvarar för nedbrytning av benvävnad). Benvävnad omsluts av en benhinna (periostet). Dess uppgift är att bl.a. isolera och skydda benet. Hinnan innehåller sensoriska nervfibrer vilket gör det smärtkänsligt. Här löper också blodkärl som transporterar näring och syre till cellerna som bygger upp benvävnad.

Fog & Leder

Är benförbindelser. Fogar förbinds av broskvävnad (broskfog) eller bindvävnad (bindvävsfog) och tillåter endast små rörelser. Leder har broskbeklädda ytor och är mycket fasta och tål hög belastning. Mellan ledytor finns en ledspringa där ledvätska produceras. Vätskan förser brosk med näring och transporterar bort restprodukter. Ledkapseln avgränsar ledspringan. Ligament och muskulatur i anslutning till ledkapseln är det som stabiliserar leden. I endel leder finns en ledskiva (disk/menisk). Deras uppgift är att vara stötdämpande. I anslutning till många leder finns slemsäckar (bursor) som är fyllda med ledvätska och fungerar som stötdämpande kuddar under rörliga muskler och senor. Ledernas funktion är att möjliggöra rörelse mellan olika skelettdelar. Genom att muskulatur löper mellan två olika bendelar och led kan rörelse skapas.

Skelettmuskulatur

Det finns ca 300 par skelettmuskler (dvs ca 600 enskilda muskler). Skelettmuskulaturen utgör ca 45% av kroppsvikten. När skelettmuskler drar ihop sig (kontraheras) så uppstår rörelse hos olika skelettdelar t.ex. lyfter en arm, men även mjukvävnad som t.ex. när vi rynkar pannan. I muskelceller finns proteinerna myosin och aktin som gör att muskel förkortas när proteinerna hakar fast i varandra. För att musklerna ska kunna kontraheras krävs nervimpulser. Nervfiber som står i kontakt med skelettmuskler kallas för motorneuron. De förgrenar sig i ett antal axonterminaler, varje axonterminal står i kontakt med olika delar av muskeln. I slutet av axonterminalen finns substansen acetylkolin lagrat. Området längst ut på axonterminalen, där information överförs mellan nervsystem och muskeln kallas för synaps. Nervimpulsen går fram till axonterminalen där acetylkolin frisätts och flödar över till muskelfibrerna. I muskelfibern blir då en elektrisk förändring som för att muskeln kontraheras. Förutom den elektriska aktiviteten genom nervimpulser krävs också tillgång till energi (ATP) och rätt nivå kalciumjoner.

Muskelfibrer hos skelettmuskulatur är långa och packade buntvis. Muskeln är innesluten av fascia (bindvävshinna). Det avgränsar muskeln från andra närliggande strukturer och gör också så att muskel kan glida mot de omkringliggande strukturerna.

Senor

Tendo

Är de strukturer som fäster muskulaturen i skelettets olika delar. De möjliggör kraftöverföring från muskulaturen till skelettet. De byggs upp av starka kollagentrådar och tål hög belastning. Den största och starkaste senan hos människa är hälsenan. Senor har lite blodförsörjning och är beroende av närliggande vävnaders genomblödning. Skador och inflammationer i senor medför därför svårigheter med läkningsprocessen.

Källa:

Den här sidan saknar källhänvisning.

Sidan senast uppdaterad: 2023-03-17