Trycksår

Huden spelar en stor roll för välbefinnandet och sår kan orsaka lidande både fysiskt och känslomässigt.

Orsaker

Obs! Trycksår som hade kunnat förhindras är alltid en vårdskada

Bedöm trycksårsrisk
Riskbedömningsinstrument (Modifierad Nortonskala, RAPS - Risk Assessment Pressure Score)
Ökad risk (förebyggande åtgärder, följ upp och utvärdera)
God hudvård (huden mjuk, torr och smidig)
Lugn och varsam beröring (trygghet och välbefinnande)
Känna sig ren och fräsch (värdefullt med egen tvål, schampo, parfym eller rakkräm)
Avlasta och fördela tryck (för sängliggande är lägesändring viktigt räcker med 30 graders sidoläge, skifta regelbundet och varsamt)

Obs! Livets sista timmar (Bedöm om risk för trycksår väger tyngre än obehaget för vändningarna)

Undersök huden dagligen (kolla efter rodnad eller andra tecken på begynnande sår i ryggslut, höfter, knän, hälar, fotknölar, axlar, armbågar och öron)
Noggrann hygien viktigt (ren hud, skydd mot uttorkning och uppluckring orsakad av fukt)
Vid torr hud (smörj med mjukgörande salva/kräm, skydda områden som är utsatta för fukt t.ex. med barriärskyddande kräm)
Täta byten av inkontinensskydd
Tryckavlastande hjälpmedel (t.ex. sittdynor, arbetsterapeut ger råd och stöd)
Tryckavlastande madrass (uppmärksamma sjuksköterska när sängmiljö behöver ses över)
Rent och torrt i sängen
Undvik veck på lakan eller andra ojämnheter
Vänd ofta på kuddar (svalkar och förebygger trycksår på öronen)
Bolstra (t.ex. lägga kuddar mellan patientens knän så att hud inte skaver mot hud)
Hälskydd
Små förflyttningar/lägesändringar (ofta, men inte så ofta att patienten störs och hindras från att vila ostört)

Kontakta SSK om man ser tecken på begynnande trycksår

Sidan senast uppdaterad: 2022-09-03