Trycksår

Här kan du läsa om tryksår

Introduktion

Trycksår uppstår när huden och vävnaden under den utsätts för överdrivet tryck eller friktion under en längre tid. Äldre personer med begränsad rörlighet, sängliggande patienter och de med nedsatt känslighet är i högre riskzoner för trycksår. Att förebygga och behandla trycksår kräver korrekt kunskap och strategier inom vården.

Följande faktorer kan bidra till utveckling av trycksår:

Långvarig tryckbelastning: Sittande eller liggande i samma position under en längre tid kan minska blodcirkulationen till områdena under trycket, vilket leder till skador.
Friktion och skjuvning: När huden gnids mot ytor, som sängkläder eller stolar, kan det orsaka skada på hud och vävnad.
Fuktighet: Fuktighet kan försvaga huden och öka risken för att den skadas vid tryck.
Nedsatt känslighet: Personer med nedsatt känslighet, som de med nervskador, kan inte känna obehag och tryckskador kan därför utvecklas utan att de märker det.

Klassifikation

För att bedöma svårighetsgraden av trycksår och styra behandlingsstrategier används en klassifikationsskala:

Kategori 1: Hudrodnad som inte bleknar vid tryck Detta är den mildaste formen av trycksår. Huden är intakt men uppvisar rodnad över ett specifikt område, vanligtvis över benutskott. Rodnaden försvinner inte när man applicerar tryck på området. På mörk hud kan det vara svårt att upptäcka detta tecken, men rodnaden skiljer sig från omkringliggande hud. Hudområdet kan vara smärtsamt, fast, mjukt, varmt eller kallt jämfört med omgivande hud.
Kategori 2: Delhudsskada Detta steg innebär en öppning i hudens yttersta lager och avslöjar en rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggning. Det kan också vara en intakt eller öppen serumfylld blåsa. Såret är ofta blankt eller torrt och saknar fibrinbeläggning eller yttre hematom. Det är viktigt att inte använda denna kategori för att beskriva hudfliksskador, skador orsakade av häfta, inkontinensrelaterad dermatit eller hudmaceration.
Kategori 3: Fullhudsskada I denna kategori blir subkutant fett synligt, medan ben, senor och muskler inte är synliga. Fibrinbeläggning kan vara närvarande men döljer inte skadans djup. Det kan inkludera underminering eller fistlar, och djupet varierar beroende på plats på kroppen. Till exempel kan områden som näsrygg, öra, bakhuvud och malleoler ha mindre subkutan fettvävnad och därför ytliga sår i denna kategori. Å andra sidan kan områden med rikligt med subkutan fettvävnad utveckla djupa trycksår i kategori 3. Ben och senor är inte synliga eller känns genom huden.
Kategori 4: Djup Fullhudsskada Här är skadan djup och involverar ben, senor eller muskler. Fibrin eller nekros kan vara synligt. Ofta finns underminering och fistlar. Djupet varierar också beroende på kroppsdel. Det kan inkludera muskler och stödjevävnad som fascia, senor eller ledkapslar. Denna kategori kan leda till risk för osteomyelit och osteit då ben och muskler är synliga eller direkt känns genom huden.
Icke Klassificerbart Trycksår: Okänt Djup Denna kategori används när det inte är möjligt att fastställa skadans djup tills tillräckligt med nekros och/eller fibrin har avlägsnats. Det kan vara en fullhudsskada där sårbotten är täckt av fibrinbeläggning i olika färger eller nekros. Stabil sårskorpa på hälen fungerar som kroppens naturliga "plåster" och ska inte avlägsnas.
Misstänkt Djup Hudskada: Okänt Djup En lila eller rödbrun missfärgning på intakt hud eller en blodfylld blåsa som uppstått på grund av tryck eller skjuv kan indikera en misstänkt djup hudskada. Området kan vara smärtsamt, hårt, mjukt, varmare eller kallare jämfört med omgivande hud. Denna typ av skada är svår att upptäcka på mörk hud och kan utvecklas vidare även med optimal behandling.

Klassificeringen av trycksår hjälper till att vägleda behandlingen och förståelsen av dessa skador. Att identifiera rätt kategori är avgörande för att implementera lämpliga behandlingsstrategier och förebyggande åtgärder för att minimera risken för dessa allvarliga hudskador.

Behandling

Behandlingen av trycksår beror på skadans allvar och omfattning. Målet är att främja läkning och förebygga infektion:

Smärtlindring: Hantera smärta för att öka patientens komfort och välbefinnande.
Rengöring och förband: Rengör såret försiktigt och applicera lämpliga förband som främjar läkning och minskar risken för infektion.
Positionering: Ändra patientens position regelbundet för att minska tryck och friktion på sårutsatta områden.
Fukt och fuktavvisande: Håll såret fuktigt för att främja läkning, men undvik överdriven fuktighet.

Förebyggande

Förebyggande åtgärder är avgörande för att minimera risken för trycksår:

Regelbunden positionsförändring: Byt position ofta för att minska tryckbelastningen.
Bra nutrition och hydrering: En balanserad kost och tillräckligt med vätska hjälper till att bibehålla hudens hälsa.
Hudvård: Håll huden ren och torr för att förhindra fuktrelaterade skador.
Använda tryckavlastande hjälpmedel: Använd speciella kuddar eller madrasser som minskar trycket på sårutsatta områden.
Utbildning: Patienter och vårdgivare bör vara medvetna om risken och vikten av förebyggande åtgärder.

Källa:

European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP), National Pressure Injury Advisory Panel (NPIAP) , Pan Pacific Pressure Injury Alliance (PPIA). Prevention and Treatment of Pressure Ulcers/Injuries: Clinical Practice Guideline. European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP), National Pressure Injury Advisory Panel (NPIAP) , Pan Pacific Pressure Injury Alliance (PPIA); 2019.