Urinkatetrar
Här kan du läsa om urinkatetrar
Introduktion
Urinkateter är en kateter som förs in till urinblåsan, antingen via urinrör eller via buken. Det kan bli aktuellt för personer som har t.ex. svårt att tömma blåsan (akut-/kronisk urinretention), då lagring av urin i urinblåsa bör undvikas (ex. njurskador m. reflux, Ö-UVI), för att underlätta välbefinnande i livets slut och urinavledning (under tidskrävande kirurgiska ingrepp).
Olika kateteriseringar
Intermittent kateterisering (IK) som delas in i dels ren intermittent kateterisering (RIK), dels steril intermittents kateterisering (SIK).
Kvarliggande kateterisering (KAD) som delas in i dels uretra kateterisering (U-KAD), dels suprapubisk kateterisering (SPK).
Olika typer av urinkatetrar
1-vägskateter - Används vid intermittent kateterisering (IK), både vid ren intermittent kateterisering (RIK) och steril intermittent kateterisering (SIK). Det är en kateter som endast har en kanal för urintömning.
2-vägskateter - Används oftast vid kvarliggande katetrar (uretra -KAD / suprapubisk -SPK). De här katetrarna har två kanaler; en för urintömning och en för tömning/fyllning av ballongen (kuffen).
3-vägskatetrar - Används främst efter urologiska ingrepp eller vid blödning från urinblåsa/prostata när urinblåsan behöver sköljas kontinuerligt / intermittent för att rensa bort koagler / konkrement. De här katetrarna har tre kanaler; samma kanaler som 2-vägskatetrar + en tredje för att underlätta blåssköljning.
Skötsel av U-KAD
Följ basala hygienrutiner och arbeta aseptiskt!
Dagligen
- Underlivet behöver tvättas dagligen med mild tvål eller tvättkräm. I urinrör finns parauretrala körtlar vars sekret tömmer sig utmed katetern och behöver tvättas bort. Underkläder bör bytas regelbundet.
- Kontrollera urinmängd och utseende. Dokumentera och rapportera till SSK vid avvikelser.
Veckovis
- Byt urinuppsamlingspåse 1 ggr/vecka lr oftare vid behov (t.ex. när den är ofräsch eller vid blodförekomst).
Månadsvis
- Kontrollera kateterballongen/kuffen (silikonkateter) 1-2 gånger i månaden om den fylls med sterilt vatten. Om den kuffas med glycerinmix behövs detta ev. inte.
Komplikationer
- Katetern åker ut. Ballongen/ kuffen (helsilikon) kan krympa om den är fylld med sterilt vatten. Kan också bero på stenar i urinblåsan som skär sönder ballongen. Kraftig sammandragning av urinblåsan kan också skjuta ut katetern. Dokumentera och kontakta SSK.
- Stopp i katetern. Kan bero på knickad kateter eller påsslang, grumlig urin, att katetern glidit ner till urinröret, konkrement (varierad storlek/ konsistens) eller blodkoagel.
- Illaluktande urin. Kan bero på koncentrerad urin (dåligt vätskeintag), bakterier/sjukdom, läckage/bristande hygien eller läkemedel ex. penicillin.
- Grumlig urin. Kan bero på saltutfällning, konkrement eller bakterier.
- Blodförekomst (hematuri). Vanligt med mindre blödningar vid kateterbehandling (även små blödningar kan tydligt missfärga urinen), större färsk blödning i urinen (liknas tjock som ketchup), bloadkoagel - kan orsaka stopp i avflöde. Dokumentera och rapportera till SSK.
- Blå-/Lilafärgad urinpåse. Purple urine bag syndrome, PUBS. Orsakas av bakterier med ett speciellt enzym som skapar indigo från den i urinen redan existerande substansen indoxylsulfat. Byt påse och tänk på hygienen.
Trängningar (m/u läckage). Kan bero på koncentrera urin, felaktig fixerad eller igensatt kateter, förstoppning, slemhinneatrofi, uretri, cystsit, blåssten, överaktiv eller en liten urinblåsa. För stor ballong (kuff) irriterar blåsbotten medan en för liten ballong (kuff) irriterar urinröret. UVI?
Iatrogen hypospadi. Beror på erosion (nednötning) av urinrörsmynningen hos män. Viktigt att minska trycket nedåt från kateterslangen, genom att t.ex. fästa katetern upp mot buken.
Vid dödsfall
När en person avlidit ska katetern avlägsnas.
Skötsel av SPK
Följ basala hygienrutiner och arbeta aseptiskt!
Dagligen
- Kontrollera att förband runt ingångshålet är torrt och fräscht. Förbandet syftar till att skydda ingångshålet mot drag och skydda kläder från fläckar. Förbandet tas bort i samband med tvätt.
- Kontrollera urinmängd och utseende. Dokumentera och rapportera till SSK vid avvikelser.
Veckovis
- Byt förband i samband med dusch
Månadsvis
- Kontrollera kateterballongen/kuffen (silikonkateter) 1-2 gånger i månaden om den fylls med sterilt vatten. Om den kuffas med glycerinmix behövs detta ev. inte.
Komplikationer
- Katetern åker ut. Ballongen/ kuffen (helsilikon) kan krympa om den är fylld med sterilt vatten. Kan också bero på stenar i urinblåsan som skär sönder ballongen. Kraftig sammandragning av urinblåsan kan också skjuta ut katetern. Dokumentera och kontakta SSK.
- Stopp i katetern. Kan bero på knickad kateter eller påsslang, grumlig urin, konkrement (varierad storlek/ konsistens) eller blodkoagel.
- Illaluktande urin. Kan bero på koncentrerad urin (dåligt vätskeintag), bakterier/sjukdom, läckage/bristande hygien eller läkemedel ex. penicillin.
- Grumlig urin. Kan bero på saltutfällning, konkrement eller bakterier.
- Blodförekomst (hematuri). Vanligt med mindre blödningar vid kateterbehandling (även små blödningar kan tydligt missfärga urinen), större färsk blödning i urinen (liknas tjock som ketchup), bloadkoagel - kan orsaka stopp i avflöde. Dokumentera och rapportera till SSK.
Trängningar (m/u läckage). Kan bero på koncentrera urin, felaktig fixerad eller igensatt kateter, förstoppning, blåssten, överaktiv eller en liten urinblåsa. För stor ballong (kuff) irriterar blåsbotten medan en för liten ballong (kuff) irriterar urinröret. UVI?
Vid dödsfall
När en person avlidit ska katetern avlägsnas.
Spolning av kateter (blåssköljning)
Ska ej utföras rutinmässigt utan endast vid komplikationer såsom grumlig och tjockflytande urin, stopp i kateter eller vid hematuri.
Material
- Kateterklämma / peang,
- Hygienunderlägg,
- Rondskål (för tömd vätska),
- Steril skål (för steril spolvätska),
- Spolspruta / färdigt spolset,
- Riklig mängd steril natriumklorid 9mg/mL (eller annan ordinerad vätska).
Tillvägagångssätt
- Lägg hygienunderlag på lämplig plats, sätt en peang eller kateterklämma på katetern och ta bort urinpåsen,
- Fyll en steril skål med steril natriumklorid vätska och aspirera upp i spolsprutan,
- Släpp kateterklämman/peangen och spruta försiktigt in 10-20 mL (kontrollera att det går in och att det rinner ut),
- Fyll urinblåsa med 60-100 mL (ska ej orsaka smärta),
- Låt vätskan rinna ut (kan ev. aspirera hälften - dock ej mer då det kan skapa skador på blåsvägg),
- Upprepa procedur tills returvätskan är klar (observera hur mycket som sprutas in och som kommer ut så att ingen vätska blir kvar stående i blåsan).
Blåsträning - intermittent tömning
Innebär att urin lagras i urinblåsan som en naturlig miktioncykel med blåsfyllnad och tömning. Här töms urinblåsan vid känsla av kissnödighet eller på bestämda tider som oftast är var 3e-4e timme (dagtid) med hjälp av en kateterventil. Nattetid kan en urinuppsamlingpåse kopplas på kateterventilen.
Material
- Kateterventil / klämma / propp
- Urinuppsamlingspåse till natten
Tillvägagångssätt
- Koppla på en öppningsbar kateterventil eller klämma / propp
- Tömning görs vid blåstömningsbehov / vid max 400 mL blåsfyllnad / efter max 4h intervall
- Nattetid kan en kateterventilen öppnas och kopplas till en urinuppsamlingspåse.
Källa:
- Den här sidan saknar källhänvisning - Det kan innebära att texten baseras på författarens kunskap.
Sidan senast uppdaterad: 2023-08-16