Värdegrund

Här kan du läsa om värdegrund

Introduktion

En värdegrund är en samling av grundläggande övertygelser och värderingar som en individ, organisation eller samhälle anser vara viktiga och vägledande för sitt beteende, beslut och interaktioner. Värdegrunder fungerar som en moralisk kompass och bidrar till att skapa en gemensam uppfattning om vad som är rätt och fel, vilket i sin tur påverkar hur människor agerar och samarbetar.

Värdegrunder kan variera från person till person, organisation till organisation och kultur till kultur, men de representerar vanligtvis principer som anses vara fundamentala och icke-förhandlingsbara. Exempel på sådana värdegrunder kan inkludera respekt för andra, ärlighet, rättvisa, ansvar, öppenhet, jämlikhet, hållbarhet och empati.

Nationell värdegrund för äldreomsorg

Visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för verksamheter inom socialtjänstens omsorg

Den nationella värdegrunden finns i 5 kap. 4§ Socialtjänstlagen (SoL):

"Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund)."

Värdegrund visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för verksamheten. Den tydliggör värderingar och kan ses som ett etiskt förhållningssätt, som ska fungera som ett stöd för alla medarbetare i deras arbete. För att värdegrunden ska kunna vara ett sådant stöd behöver den också bli konkret, värdegrunden visar inriktningen och i det dagliga arbetet måste den rent praktiskt påverka tankar och handlingar.

Värdeord

Till värdegrunden finns några värdeord som Socialstyrelsen har tagit fram i sina allmänna råd, många av de återfinns dessutom i Socialtjänstlagen. De värdeord som nämns är; självbestämmande, trygghet, meningsfullhet och sammanhang, respekt för privatliv och personlig integritet, individanpassning och delaktighet, gott bemötande och insatser av god kvalitet.

Självbestämmande

Av 1 kap. 1§ tredje stycket SoL framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.

Självbestämmande är en komplex och viktig aspekt i våra liv. Det är något som ofta tas för givet, där vi förväntar oss att våra åsikter och beslut respekteras i alla sammanhang, både stora och små. Vi strävar efter att vara oberoende och ha möjligheten att styra våra egna liv. Självbestämmande kan verka enkelt, men i verkligheten finns det många situationer som kan göra det svårt att utöva fullständig självbestämmanderätt. Det kan också finnas situationer där vi eller våra medmänniskor har svårt att göra våra röster hörda när det kommer till våra egna beslut, till exempel när en person har svårigheter att uttrycka sin vilja på grund av olika hinder, eller när någon annan antar att de vet vad som är bäst för den personen. Ibland kan vi vara tveksamma att uttrycka våra egna önskemål, eller så kan våra önskemål betraktas som mindre viktiga.

Som undersköterska är ditt ansvar att stödja den äldre personen i dennes självbestämmande.

Trygghet

Av 5 kap. 4 § andra stycket SoL framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden.

Känslan av trygghet varierar från person till person och är inte nödvändigtvis kopplad till faktisk frånvaro av fara. Trygghet omfattar fysiska, psykiska och existentiella dimensioner av välbefinnande och är en viktig förutsättning för att vi ska kunna hantera våra livsomständigheter effektivt. När vi känner oss otrygga tar våra känslor av oro, rädsla, ångest och till och med skräck mycket tid och energi i anspråk.

Förändringar i vår förmåga att kommunicera till följd av sjukdom eller förlust av fysisk styrka kan göra att vi behöver förlita oss på andra för att klara våra dagliga behov. Detta kan ibland skapa en känsla av otrygghet, även om det inte alltid behöver vara så.

Många faktorer spelar en roll för hur trygga vi känner oss, inklusive individuella och allmänna faktorer. Att ha en viss kontroll över situationen, att kunna uttrycka sig och förstå sin omgivning är viktiga förutsättningar för att känna sig trygg. Trygghet kan också påverkas av ekonomi, relationer, självförtroende, vår närmiljö och den globala miljön. Till och med vårt klädval och vår kost kan påverka vår känsla av trygghet.

Som undersköterska är det viktigt att stödja den äldre personen i att bibehålla sin självständighet och tilltro till sina egna resurser. Det är också viktigt att lyssna på den äldre och förstå deras specifika behov och önskemål. Genom att skapa en trygg och stödjande miljö och genom utbildning och kompetens kan personalen inom äldreomsorgen bidra till att förstärka den äldres känsla av trygghet och välbefinnande.

Meningsfullhet och sammanhang

Av 5 kap. 4 § andra stycket SoL framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

I socialtjänstlagen betonas vikten av att äldre personer ska ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (5 kap. 4 § andra stycket SoL). Detta begrepp kan tolkas på olika sätt, eftersom meningsfullhet och aktivitet inte nödvändigtvis är synonyma. Vad som är meningsfullt för en individ kan skilja sig från vad som är meningsfullt för en annan, och frågan om vem som avgör vad som är meningsfullt är central.

När vi reflekterar över våra egna liv och vad som ger oss en känsla av meningsfullhet, inser vi snart att detta varierar kraftigt. Vi ingår i olika sammanhang, som arbetsplatsen, familjen, vänskapliga relationer, fritidsaktiviteter och många andra. I vissa av dessa sammanhang kan vi uppleva meningsfullhet medan andra kanske ser dem som enbart sätt att försörja sig. Vad som är meningsfullt för oss är i hög grad en subjektiv bedömning.

För personer som har förlorat delar av det som tidigare var meningsfullt, eller som har gått igenom förluster av vänner, familjemedlemmar eller förmågor, kan det vara en utmaning att upprätthålla en känsla av meningsfullhet. Det gäller också för de som bor på särskilda boenden och är beroende av andra för att klara vardagen. För dem kan det vara svårare att byta sammanhang och delta i olika aktiviteter som ger mening åt livet.

Som undersköterska är det viktigt att reflektera över våra förväntningar när vi erbjuder aktiviteter eller gemenskapsupplevelser till äldre personer. Det är inte alltid säkert att den äldre personen kommer att känna meningsfullhet genom de aktiviteter vi erbjuder. Vi bör istället fokusera på att lyssna på vad individen själv vill och stödja deras egna val och önskemål. Att försöka förstå vad den äldre personen uppfattar som meningsfullt är avgörande för att kunna bidra till deras känsla av meningsfullhet och sammanhang.

I stället för att förvänta oss att den äldre personen ska anpassa sig till de aktiviteter vi erbjuder, bör vi anpassa vårt stöd till den äldre personens individuella behov och preferenser. På detta sätt kan vi hjälpa dem att uppleva en känsla av meningsfullhet och gemenskap som är meningsfull för dem. Det är en central del av att erbjuda äldreomsorg som är personcentrerad och respekterar den äldres självbestämmanderätt.

Respekt för privatliv och personlig integritet

Av 1 kap. 1 § tredje stycket SoL framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet.

Respekt är en central aspekt av människors samspel och är nära kopplad till begrepp som bemötande, inflytande, delaktighet och självbestämmande. Den grundläggande respekten för alla människors lika värde är en hörnsten i vår lagstiftning och skyddas av våra grundlagar. Trots detta kan det vara utmanande att konkret definiera vad respekt faktiskt innebär. Respekt kan omfatta allt från artighet och takt till att en annan person känner sig sedd, förstådd och respekterad på djupet.

Som undersköterska i omsorgsarbetet är det av högsta vikt att visa respekt för varje individs privata sfär och personliga integritet. Att respektera en annan persons privata sfär handlar inte bara om yttre åtgärder, som att knacka på dörren innan man går in i någons rum. Respekt går mycket djupare än så. Det handlar om att erkänna att varje individ är unik och har rätt till sitt eget privatliv och sin personliga integritet.

Inom äldreomsorgen blir vårt förhållningssätt och vår förmåga att visa respekt särskilt viktiga, eftersom äldre personer ofta befinner sig i en beroendeställning gentemot vårdpersonalen. Det uppstår en obalans i maktförhållandet, och det är nödvändigt att vara medveten om detta för att kunna skapa en jämlik och respektfull relation.

Att respektera en persons privatliv och personliga integritet innebär att vara försiktig och respektfull när man samlar in information om deras behov och önskemål. Det är viktigt att undvika att den äldre personen känner sig tvungen att svara på frågor eller känner sig kränkt av dem. Det kan också innebära att granska och anpassa våra arbetsrutiner för att säkerställa att de inte kränker den personliga integriteten.

I varje möte med en annan människa bygger vi en relation, och denna relation ser olika ut beroende på situationen. Inom äldreomsorgen är det avgörande att prioritera den äldres behov och önskemål för att skapa en relation som präglas av ömsesidig respekt. Det innebär att vi som personal måste visa att vi lyssnar, är intresserade och vill förstå den äldre personen. Det är grundläggande för att skapa en trygg och förtroendefull vårdmiljö där den äldre känner sig respekterad och beaktad.

Individanpassning och delaktighet

Av 5 kap. 5 § tredje stycket SoL framgår att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges.

Att anpassa insatser och åtgärder efter individen är en viktig grundprincip inom äldreomsorgen, men vad innebär detta i praktiken? Ibland är det enkelt att förstå och genomföra, som när en äldre person behöver använda en rollator som ställs in på rätt höjd och anpassas efter deras behov. I andra situationer kan det vara betydligt mer komplicerat. För att verkligen kunna anpassa vårdinsatser måste vi först uppmärksamma och förstå individens unika behov innan vi beslutar om vilka åtgärder som är lämpliga. Annars finns risken att insatserna i sig själva sätter gränserna för anpassningen till den enskilde.

Delaktighet är en central aspekt av att anpassa vården efter individens behov. Det handlar om att ge individen möjlighet att vara aktiv i sina egna val, att ha inflytande över sina beslut och att känna sig i kontroll över sin situation. Alla inom vår yrkesroll har ett ansvar att respektera andra människors autonomi och integritet. Många äldre kan vara sköra på grund av sjukdomar eller andra hälsoproblem, vilket kan begränsa deras förmåga att vara delaktiga och aktiva i sina val. I sådana situationer kan det vara nödvändigt att samarbeta med närstående för att få insikt om den äldre personens behov, samtidigt som vi måste vara lyhörda för den äldres egna åsikter och önskemål.

Det finns dock många hinder som kan komma i vägen för delaktighet och individanpassning. Det kan bero på bristande kunskap om hur man på bästa sätt kan kommunicera med en person som har kommunikationssvårigheter. Det kan vara att vi saknar information om hur specifika behov kan tillgodoses. Ibland handlar det helt enkelt om att vi inte har förstått eller identifierat de äldre personernas behov.

I propositionen till socialtjänstlagen betonas vikten av att individer har olika behov, önskemål och intressen, och att äldreomsorgens insatser måste vara varierade, erbjuda valfrihet och vara flexibla för att möta dessa varierande behov.

Gott bemötande

Socialtjänstlagen tar inte upp gott bemötande, men det kan ses som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip.

Begreppet värdegrund inom äldreomsorgen associeras ofta med ett gott bemötande, och bemötandet människor emellan spelar en central roll i hur ett möte kommer att fungera. Ofta hör man att man bör vara vänlig och tillmötesgående, men det är värt att utforska vad ett gott bemötande egentligen innebär. Handlar det bara om att vara snäll? Är det tillräckligt att vara korrekt och artig?

De flesta av oss har någon gång upplevt ett otrevligt bemötande, och detta kan påverka vår självbild och välmående. Det är möjligt att känna sig otrevligt behandlad även om den andra personen har agerat "korrekt", till exempel genom att svara på frågor och vara artig. Ibland kan vi känna att den andra personen inte bryr sig om oss. Hemligheten bakom ett gott bemötande ligger troligen i att det krävs en relation. Det räcker inte bara med att vara snäll, korrekt och kompetent. Det måste finnas en genuin relation där vi visar att vi bryr oss om den andra personen.

Vad händer när vi blir otrevligt bemötta? Om vi inte anser att bemötandet har någon betydelse kan vi bli irriterade och snabbt glömma bort obehaget. Men om vi är i behov av hjälp eller stöd, eller om vi känner oss sårbara, kan ett dåligt bemötande förvärra vår situation.

Bemötande kan ske i olika former t.ex. skriftlig form, genom kroppsspråk, miljö osv.

Det skrivna språket bör vara begripligt för den som läser det, vara fysiskt tillgängligt (det vill säga, nåbart för de som behöver det), och undvika att skapa missförstånd eller obehag.

Kroppsspråket är en annan viktig del av bemötande, då det ofta avslöjar våra känslor och tankar oavsett vad vi säger. Det handlar även om hur vi fysiskt tar i varandra, och detta kan avslöja mer än våra ord. Respekt för den vi möter blir synlig genom vårt kroppsspråk och vårt sätt att tala.

Miljön och organisationen har också en betydande inverkan på bemötandet. En inbjudande miljö som främjar delaktighet och välbefinnande är viktig, och organisationen måste erbjuda tillräckliga möjligheter för att människor ska kunna mötas på ett positivt sätt.

Om vi tänker på bemötande som mer än bara vad vi säger och hur vi säger det, kan vi förbättra vårt sätt att möta andra i olika situationer. Ett mindre bra bemötande kan få negativa konsekvenser, såsom bristande kommunikation, förlorat förtroende, och en ökad känsla av otrygghet hos den som blir bemött. Det är därför viktigt att reflektera över vårt bemötande och dess påverkan på andra människor i vårt arbete inom äldreomsorgen.

Insatser av god kvalitet

Av 3 kap. 3§ SoL framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Enligt socialtjänstlagen måste insatser inom socialtjänsten, inklusive äldreomsorg, vara av god kvalitet. Begreppet "god kvalitet" kan omfatta många olika aspekter. Det kan betyda att all personal har nödvändiga kunskaper och förutsättningar för att utföra sitt arbete och för att utveckla verksamhetens kvalitet. Det kan även handla om hur verksamheten är organiserad och, viktigast av allt, hur vi kontinuerligt utvecklar och säkrar kvaliteten. Det innebär att vi bör arbeta förebyggande genom att identifiera och åtgärda risker som kan påverka den äldres välmående, som exempelvis fallskador, trycksår och undernäring, innan de uppstår.

När vi kopplar god kvalitet till de värden som nämns ovan blir det mer komplicerat. Vad betyder god kvalitet när det handlar om att främja självbestämmande? Hur kan trygghet uppnås på ett sätt som är av god kvalitet? Kan vi mäta och följa upp kvaliteten avseende den äldres känsla av meningsfullhet och sammanhang, respekt för privatliv och personlig integritet, individanpassning och delaktighet samt gott bemötande?

Det kan vara relativt enkelt att åtgärda bristande kvalitet när det gäller konkreta och tekniska uppgifter, som att skydda mot fallskador eller undernäring. Men när det handlar om personlig omsorg och välmående blir det mer komplex. För att säkerställa god kvalitet måste vi inte bara utföra uppgifterna på ett korrekt sätt utan även vara medvetna om vårt bemötande, förmågan att skapa trygghet och anpassa insatserna efter den enskilda individen.

I äldreomsorgen talas ibland om att "sätta guldkant" på tillvaron, vilket innebär att erbjuda möjligheter till välbefinnande utifrån den äldre personens önskemål. Det kan inkludera aktiviteter som promenader, besök av frivilligorganisationer eller små extra bekvämligheter som en extra njutbar måltid. Med utgångspunkt i värdegrunden och socialtjänstlagens betoning på respekt för självbestämmande, integritet och delaktighet kan vi reflektera över om dessa "guldkanter," i enlighet med den äldre personens önskemål, också kan ses som en del av god kvalitet utifrån ett värdighetsperspektiv.

Sidan senast uppdaterad: 2024-04-09