Vila & sömn

Här kan du läsa om vila och sömn.

Vila

Är ett tillstånd där vi återhämtar oss. Under vilan är vi vakna och fullt medvetna om det som sker. Vila ger oss kraft för att kunna fortsätta eller göra nya ansträngningar och det stärker vår hälsan. Tillstånd av vila innebär att man upplevelse harmoni i vilja, känsla och handling. För att det ska vara vila måste det alltså handla om en aktivitet som man vill och har lust till samt klarar av att genomföra. Vila kan därför ske genom att t.ex. dröja (ex. avkoppling och avslappning) men också genom lustfylld stimulans (ex. upplevelser av musik eller konst).

Vilorytm

Innebär en växling mellan vila och icke-vila. För att uppleva vilorytm måste man endera skapa eller bevara växlingen. Det kan man åstadkomma genom att vara medveten om sitt behov av en vilorytm, att lyssna till kroppens signaler och uppmärksamma symtom och tecken på trötthet och sedan välja en vila som motsvarar behovet.

Grunden för vilorytm är en naturlig dygnsrytm. Det innebär att man anpassar sin livsföring till den biologiska klockan.

Sömn

Är ett tillstånd och en viktig källa till återuppbyggnad och är nödvändig för hjärnans återhämtning. Under sömnen pågår en mycket låg fysiologisk aktivitet och vi har ett sänkt medvetande. Under sömn bildas nya celler, vävnader repareras och immunförsvaret stärks. Vi bearbetar också det vi varit med om och lärt oss under dagen. Sömnen påverkar vår vakenhet, flexibilitet och förmåga att fatta beslut och ger oss tillgång till det vi redan har lärt oss.

Sömnreglering

Det finns tre huvudsakliga komponenter som tillsammans avgör sömnens kvalitet, längd och djup. Det är sömnbehov, dygnsrytm och aktiveringsnivå.

Sömnbehov

Är beroende av vakenhetstidens längd och tidigare nätters sömnlängd och kvalitet. Ju längre tid vi varit vakna ju större drivkraft finns för sömn och desto längre och djupare sover vi.

Dygnsrytm

Försöker, oavsett sömnbehovet, se till att vi sover under vissa tider på dygnet. Den använder dagsljuset som en klocka. Den inre biologiska klockan ställs alltså in på rätt tid med hjälp av ljusinformation från ögats näthinna och ger i sin tur information till tidgivare i kroppens celler. Melatonin och kroppstemperaturen hjälper till att programmera kroppsfunktionerna till maximal prestation dagtid och till vila, uppbyggnad och reparation nattetid. Melatoninet är ett hormon som produceras i tallkottkörtel i hjärnan och frisätts under den mörka delen av dygnet. Melatonin vidgar blodkärl vilket sänker kroppstemperaturen och ämnesomsättningen.

Aktiveringsnivå

Aktiveringssystemet, det retikulära aktiveringssystemet (RAS), har också betydelse för hur sömnen blir. Hjärnan och kroppen står i ständig beredskap att reagera på information, utmaningar, krav och hot men har ett "viloläge" som vi går tillbaka till inför t.ex. sömnen. Så länge som aktiveringsnivån är tillräckligt hög uppfattar hjärnan det som att det finns skäl att hålla kroppen i någon form av beredskap, och vi kommer då inte att somna, oavsett om sömnbehovet är stort.

Sömnstörningar